Invigt babygymmet

 
Godafton! Det var några dagar sedan jag bloggade. Min mor har varit här på besök från Jönköping, så vi passade på att bebismysa i mängder dessa dagar. :) Milio har precis somnat efter att ha ätit lite lunch. Kaffebryggaren puttrar och när koppen är påfylld ska jag smita iväg och städa ur min garderob som ska bli Milios istället. Kan ni tänka er, vilka uppoffringar som sker när mammarollen intas. ;]

Vi har invigt babygymmet från IKEA här hemma. Än så länge är det bara en mysig matta för honom, antar jag. Zelda däremot, hon leker gärna med de dinglande sakerna. :) Appråpå Zelda så måste jag få berätta hur duktig hon är. Hon går så fint brevid vagnen när vi är ute tillsammans och hon börjar mer och mer acceptera att Milio är här för att stanna. Här om dagen så var han superledsen och skrek helt hjärtskärande - då började Zelda att gny lite för att sedan komma fram till golvet där han låg och luftade rumpan lite. Hon tittade på honom och sedan försökte hon agera tröstande syster genom att slicka honom på fötterna. Det såg så himla gulligt ut! Jag har en känsla av att de snart är bästa vänner. :) ♥

Vi har en tjuv i huset!


Nu börjar Zelda bete sig som en svartsjuk storasyster som vill visa sitt missnöje över 'lilla skrikmaskinen' som vi har dragit hem. Först så snodde hon Milios strumpor och vägrade lämna ifrån sig dem. Hyss nummer två var att få tag på mina inlägg medan jag ammade och slita dem i så små stycken som möjligt. :þ
 
Vi har varit på återbesök hos BVC idag som skickade en remiss till barnläkaren för att se över gulheten. Den har som sagt legat precis under gränsen hela tiden men jag bad om att få kolla upp den ändå eftersom den inte ger med sig. Så det ska vi ordna med nästa vecka när vi har fått en tid. I övrigt så såg att fint ut. Han väger nu 4530 gram och är 52 cm lång. Huvudet har vuxit med 1 cm och är nu 36 cm. Egentligen har det vuxit mer, men huvudformen är mer rund nu än det lite mer avlånga huvudet han kom ut med, så måtten är en aning missvisande egentligen.
 

Imorgon händer något stort i Milios liv. Hans mormor kommer hit från Jönköping och ska få träffa sitt barnbarn för första gången. Så ser ni en blond kvinna som är helt hysterisk och gråter med ett litet barn i famnen imorgon på centralstationen så vet ni vem det är. ;] Vi har tagit jättefina bilder på alla när de träffar Milio för första gången med systemkameran. Dessa bilder ska framkallas och sedan klistras in i en fin bok som Milio ska få när han blir äldre. (: Det är få bilder som visar så mycket kärlek och värme som sådana bilder! Ovanför är en bild från när min far fick träffa honom för första gången dagen då vi kom hem från BB. Supergosig! ♥ 
 

Träna först - mysa sen!

 

När pappa Thomas bestämde sig för att ge sig ut i skogen på en springtur så ville vi självklart inte vara sämre här hemma. Milio förklädde sig till nakenfis och fick ligga på en filt och lufta rumpan och träna nacken en stund. Jag är så imponerad över hur starka de är så tidigt. :) Efter träningen så fick Milio ligga en stund på mage och bli kliad på ryggen medan vi lyssnade på Astrid Lindgren-låtar. Mycket uppskattat! När nakenfisen kände sig frussen så fick han klä på sig och hoppa över på en torr filt för att sedan mysa vidare en stund! :) Underbara, älskade unge! ♥
 

En knorrande hamsterfågel

 
Inatt har den här lilla filuren legat och knorrat mest hela natten. Det har resulterat i en trött bebis och trötta föräldrar. Det gäller verkligen att ta tillfället i akt att vila under dagen när de små sover - det har jag lärt mig. Kaffe har aldrig smakat så gott förr än dagar som dessa - även det är noterat. Milio skriker väldigt sällan. När han gör det så är det något stort på gång. Däremot ligger han och knorrar eller viftar med armarna som en galning för att sedan förvandlas till något som låter som en korsning av en hamster och en fågelunge. Det sistnämnda är väldigt charmigt, men man vaknar fortfarande upp 97526 gånger per natt för att se om hamsterfågeln är hungrig eller bara vill fylla på kärlekslagret en aning. (: ♥

Vagnpremiär

 
Idag tog vi ut vrålåket på sin premiärtur medan Thomas låg och slappade i soffan. Jag ville passa på att ge lillkillen lite solljus när den endå tittade fram. Dessutom måste jag ju öva inför att Thomas börjar arbeta igen nästa vecka. Det är en konst att hålla koll på vagnen, hunden och att lyckas hålla sig ifrån att halka på någon isfläck - men det gick bra. :) Jag är oerhört nöjd med valet av vagn. Den är så himla enkel att köra, speciellt att svänga med! Sedan älskar jag den gråa färgen som bara skriker myshetsfaktor tusen! Milio godkände den han också, med tanke på att han inte ens behagade slå upp sina vackra ögon en sekund ens under promenaden. Nu är det bara en fin vagnmobil som saknas. Har funderat på att beställa en ugglemobil - de är ju så söta! Har ni något tips på en snygg vagnmobil så hojta gärna till, eller om ni vet någon som stickar egna för försäljning. :) ♥  

Första badet! :]


Idag var det dags för de här små fossingarna att få bada för första gången.


Milio verkade tycka det var rätt härligt med det ljumna vattnet.

 
Det här med den förbaskade fotoblixten är det värre med. :]
 
 
Hade han fått bestämma själv så hade han nog legat kvar i badet ännu.


Här var han renare än vad han någonsin varit. Det varade i ca 10 sekunder.
 
 
Det första han gör när han kom upp var att sätta igång den lilla vattenslangen.. 
Då var det inte lika roligt längre. Men nu sover han gott i sitt babyneste och jag kan inte låta bli att smygsniffa på honom. Nybadad bebis är bannemig oslagbart! ♥

It wasn't me!


Idag har vi inte gjort mycket nytta här hemma inte. Halva dagen har gått åt till att sova. Resterande till att äta och byta blöjor. :) En helt vanlig bebisdag med andra ord. Nu har lilleman dock funnit lite ro i babynestet i sin egen säng så jag kan smita iväg och plocka lite här hemma. Thomas är iväg hos polisen där han håller en utbildning för volontärer. När han kommer hem så ska vi spendera kvällen med att ge Milio hans första bad. Hoppas att han kommer tycka det är avslappnande och inte bli helt hysterisk. :] Blir helt varm i hjärtat när jag tänker på alla 'första gången'' som vi har framför oss. Första skrattet, första ordet, första steget and so on.. Ljuvligt! Vilken var den absolut häftigaste 'första gången' i ditt barns liv? :) 

Första besöket på BVC

Idag var vi iväg till BVC för första gången. :) Förra veckan hade vi dem här på hembesök. Milio växer så det knakar. När han föddes vägde han 3750g, när BVC var på besök så vägde han 3880g och idag väger han 4315g. Jag känner inte att jag behöver oroa mig över att han inte får i sig tillräckligt med mat om dagarna när han sover flera timmar i sträck. Han ligger väldigt mycket över sin egen viktkurva - men det var tydligen ingen fara så länge det handlar om bröstmjölk. :) Han är dock fortfarande lite gul, något som vi ska kika vidare på nästa vecka. Så nu har han en vecka till på sig att bli av med den sista gulheten. Imorgon hoppas vi på att solen skiner lite mer så han kan slappa vid fönstret i bara blöjan som hjälp på traven. Vuxit har han gjort också. Från 49 cm till 51 cm. Stora killen! ♥ 
 

Älskade lilla knasboll! ♥


Idag har vi haft gudmor över på besök. Dagen till ära ville vi självklart ha på oss den fina outfiten från H&M som Milio fått av just henne. Herregud, vilket minspel den lilla filuren bjöd på! Det är omöjligt att göra något annat än att stirra sig blind på det här lilla charmtrollet! :] Det känns bra att redan ha studentplakat-bilden färdig när han bara är 12 dagar gammal! :Þ Tyvärr blev bildkvalitén inte den bästa med mobilen - men vad gör det när motivet ser ut såhär? Haha.. ♥

Nöjd bebis


Det känns som om vi är väldigt lyckligt lottade när det gäller Milios humör/sovvanor. Han är nästan aldrig ledsen - gråter han så är det antingen blöjbyte eller mat som behövs. Fortsätter han gråta efter detta så är det enbart kärlek och närhet han är ute efter. :) Som längst har han gråtit i kanske 4 minuter i sträck. Han sover i babynestet i sin egen säng nästan hela natten förutom då han är hungrig och jag lyfter över honom till vår säng. Han brukar vakna vid 02, 04 och 06. Sedan sover han fram till 10. Kan en verkligen ha sån tur att detta håller i sig? :] Oavsett så är vi ytterst tacksamma över att få en lugn start på vårt föräldrarskap med en bebis som verkar mer än nöjd. Ibland undrar jag om jag har missat att det finns en on-knapp någonstans på honom. :þ Hur var det för er? :) 

Förlossningsberättelse

 
På natten den 31/12 så steg jag upp vid 03-tiden för ett toalettbesök. När jag stod och tvättade händerna så gick vattnet. Jag ropade på Thomas som flög upp, hade klätt på sig och packat det sista i väskan inom 14 sekunder. :) Jag ringde in till förlossningen som hälsade oss välkomna in vid 07. De timmarna spenderade jag i duschen samt på badrumsgolvet. Nu var det bra pirrigt! Jag var inte beräknad förens 15/1 och det stod högt upp på önskelistan att det inte skulle bli en sen decemberbebis. Även om jorden inte går under för det så är det mindre roligt att 'alltid vara sist'. :) Jag hade inga speciella värkar att tala om, utöver något som kan förklaras som kraftig mensvärk, utöver de krämporna jag haft halva graviditeten vill säga. Vi åkte in till BB men alla rum var fulla på avdelningen så vi fick placera oss i förlossningsrummet i väntan på att någon skulle checka ut. Vid 10:30 så fick vi komma upp till avdelningen för att försöka vila om det skulle sätta igång under dagen. Inget hände vi sov gott hela natten. Vid 12-tiden den 1/1 så smälldes dörren upp och in kom Sven. Nu var det dags för igångsättning! Oh my! 
 
 
Sven gjorde den första undersökningen på mig sedan jag kom in - då de inte vill undersöka i onödan när vattnet redan har gått. Jag var då öppen 3 cm, något som underlättar inför igångsättningen. Jag fick komma ner till förlossningen där de kopplade upp mig på värkstimulerande dropp vid 13:30. Sedan gick det undan. Jag hade 3 värkar varje 10:e minut. Lustgasen blev min bästa vän genom värkarna. Vid ett tillfälle blev vi lite för mycket kompisar, att jag försvann från denna jord en stund. Det var sjukt obehagligt - men efter att ha fått bara syrgas i några andetag så hittade hjärnan tillbaka! :) Vid 16:15 så tyckte barnmorskan att min kropp behövde vila. Jag hade då bara öppnat mig ytterligare 1 cm på flera timmar trots droppet. Jag gick med på att ta EDA trots att jag försökte klara mig utan den. EDA var om ännu bättre än lustgasen. Lyckades till och med koppla av lite.
 
 
Jag fick vara uppe och gå lite, men det tryckte på så fruktansvärt att jag blev svimfärdig och mådde illa. Milio låg så långt ner och det var inte alls bekvämt. Fick istället sitta på en pilatesboll och rulla fram och tillbaka. Bättre, men trivdes ändå som bäst i sängen. Det var tyvärr bara att gilla läget om öppningsarbetet skulle sätta fart. Det gjorde det också! 18:20 var jag öppen 6 cm och sedan vid 19:50 var jag fullt öppen och tappen utplånad. Nu var det inte lång tid kvar! :) 
 
 
20:00 fick jag börja krysta. Det gjorde såklart precis så ont som jag hade tänkt mig - men det var ändå så fruktasvärt häftigt. Hela min kropp fylldes med energi och jag låg bara och tänkte på att allt måste gå bra och att jag ville höra hans skrik! "20:37 framfödes en pojke i framstupa kronbjudning som skriker." står det i min förlossningsjournal. Det var det vackraste ljud jag hört. Så underbart! 
 
 
Efter att vi fått in den berömda fika-brickan så fick vi åka ner till BB-hotellet där vi spenderade 2 dagar med att mysa, vila, gråta och bara ligga och stirra på vårt mirakel. Amningen kom igång direkt och alla värden såg jättebra ut både hos mig och hos Milio. Så när han var 48 timmar gammal fick vi äntligen åka hem och börja vårt nya liv tillsammans. Även hemma har allt gått jättebra och vi svävar verkligen på moln just nu. Men visst är det en stor omställning - men de stunder då jag känner mig så trött att jag bara vill gråta, då tittar jag på honom och inser att tröttheten till trots så är jag oerhört lyckligt lottad som har honom i mitt liv. 
 
 
Milio Bastian Erik Nordström
150101
3750g & 49 cm

Milio ♥ 150101

 
Mitt nya år startade på bästa tänkbara sätt. Efter att ha firat tolvslaget på BB så föddes vår älskade Milio som en nyårskaramell - 14 dagar tidigare än planerat. :)
♥ 150101 klockan 20:37. Han vägde 3750 gram och var 49 cm lång. ♥ 

Zelda - du ska bli storasyster


Såhär såg det ut när vi berättade för Zelda att hon ska bli storasyster. Hon blev en aningen chockad över hur detta kunde ske - hon är ju trots allt ett säkert preventivmedel eftersom hon blir sotis så fort vi bara sitter lite för nära varandra. :) Men när chocken lagt sig så var hon glad och lovade att ta sitt ansvar.
 

Det första uppdraget som blivande syster var att testa både babyskyddet samt babynestet. Båda fick godkänt, men babyskyddet var lite småläskigt. Dit skulle hon inte vilja hoppa upp igen om det inte vore nödvändigt. Babynestet däremot, det har vi fått gömma undan för att det ska få vara helt när bebisen väl ska använda det. :)
 
 
Sist men absolut inte minst - vagnkontroll. Det känns underbart att hela familjen är rörande överens - Brio Go Next 2014 är bäst i test. Vi försöker få Zelda att vänja sig vid alla nya ting som kommer in i vårt hem, så vi placerade hennes korg i varukorgen under vagnen - där låg hon i flera dagar innan vi packade ner vagnen igen. :) Jag tror att det kommer att gå jättebra för Zelda att vänja sig vid den nya familjemedlemen. Ni som har hund sedan tidigare som sitter inne på bra tips och råd hur första mötet smidigast ska gå till, får hemskt gärna dela med er av tips! :)

Ultraljudsbilder

Bild 1: VUL den 18/6 = V.10 (9+5)
Bild 2: KUB den 8/7 = V.13 (12+4)
Bild 3 & 4: RUL den 18/8 = V.19 (18+3)
 
Det första ultraljudet gjordes eftersom jag redan i vecka 10 hade fått en rätt rejäl kula. De ville alltså kolla om det bodde fler bebisar i magen - men det gjorde det inte. Det bodde bara en liten filur där inne som är väldigt likt spöket Laban! (bild 1)
 
Sedan valde vi att göra KUB. Där finns det mycket olika åsikter och tankar - för vår del så kändes det i alla fall rätt att göra det. Vi fick en sannolikhet på 1:20.000 - vilket är det bästa resultatet i skalan. Det kändes toppen! Bebisen passade även på att visa upp allt den kunde. Stå på huvudet, suga på tummen, sparka, vifta med händerna och som på bild nummer 2 - ligga med benen i kors. :) Hade kunnat ligga och stirra i flera timmar på den där skärmen om jag hade fått det. :) 
 
Det sista ultraljudet är rutinultraljudet. Det var minst lika spännande, trots att vi fått kikat två gånger tidigare. Nu var bebisen större och såg mer ut som ett litet barn. :) Vi fick se så mycket av lillen. Vi blev visade hjärnan i detalj likaså hjärtat. Vi spanade även in näsan, alla tio fingrarna, alla tio tårna, båda ögonen och resten av kroppen. När pulsen hade lagt sig efter att fått höra att allt ser helt perfekt ut så frågade vi om det gick att se om det är en pojke eller en flicka. Det gjorde det. :)
 
 
Här har ni honom. Världens vackraste lilla Milio! :) ♥

Dagen då jag plussade


I år fick jag ett väldigt speciellt påskägg - det var nämligen under påskhelgen som vårt mirakel blev till. :) Jag kände av symtom direkt efter ägglossningen och började därför att anteckna dem i min kalender. Redan några dagar efter ägglossning sa jag till min kusin att jag är övertygad om att jag är gravid. Känslan var så stark och även symtomen. Detta var runt den 22:a April. Den 28:e April tog jag mitt första graviditetstest. Det visade negativt.
 
Jag kunde fortfarande inte släppa tanken och känslorna blev bara starkare och starkare. Jag testade igen den 30:e April. Även då var det negativt. Jag hade min BIM den 4:e Maj så jag vägrade ge mig. Den 2:a Maj så kom plusset. :) Det första jag gjorde var att ta upp telefonen och ringde till min kusin - som också redan var övertygad. Förmodligen berodde det på att jag började storböla hos henne någon vecka tidigare när jag egentligen bara försökte skratta. Haha.. Precis när jag la på luren så satte jag mig på badrumsgolvet och tittade på testet. Då kom min sambo hem och frågade varför jag sitter där. Jag räckte fram testet åt honom och log. "Vad betyder det där?" frågade han. "Det betyder att du ska bli pappa". :) ♥